God morgon

 
Idag känner jag mig faktiskt lite deppig. Det är mycket som känns tungt. Jobbet blir tyngre för var dag. Det är svårt att böja sig ner, lyfta saker och vara smidig i sjukhuskorridorerna. Sen känns 3,5 månader (som det är kvar) som en evighet idag. Min älskade Helené ska föda närsom. Skulle vilja vara där med henne. Antingen få hålla hennes hand under förlossningen eller ligga på en sal bredvid med samma mål. Nä, dagen är tung, tidig och grå. Dags att hoppa på bussen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0