sofiastaafsliv

Då och då får jag påminna mig själv om hur bra jag faktiskt har det. Det är så lätt att se allt som man inte har istället för att se det som redan finns där. Allt för många gånger måste det hända något riktigt illa för att man ska inse det. Vi strävar efter något bättre, större, dyrare och snyggare nästan hela tiden. Tänk vad mycket energi vi ödslar på det. Trots att man verkligen borde vara nöjd med det man har så tror jag ändå vi behöver ha en strävan att förbättra vissa saker. Men då kanske fokus inte ska ligga på det materiella och ytliga utan på hur vi bemöter andra människor. Att vilja bli mer ödmjuk, givmild och kärleksfull känns väldigt mycket mer attraktivt.

Här kommer en låt till min älskling.